Gästblogg: #Socinnx3
"Efter att ha trevat runt i Hornstull i vintervädret, hittade jag till slut det lilla huset på kullen där 100Hus är beläget. Det var många som hade hittat dit och seminariet var fullsatt med en intressant skara människor." Läs Madeleine Opira's blogginlägg från seminariet om social finansiering tidigare i veckan.
Efter att ha trevat runt i Hornstull i vintervädret, hittade jag till slut det lilla huset på kullen där 100Hus är beläget. Det var många som hade hittat dit och seminariet var fullsatt med en intressant skara människor. Själv befann jag mig här för att lyssna och lära mig om de olika sociala finansieringsmodellerna som har tagits fram i Storbritannien såväl som Sverige. För att se om någon skulle kunna tillämpas på miljonprogrammen.
Hanna Hallin inledde med att ställa tänkvärda frågor. Bland annat: Vem skall finansiera social innovation? Existerar det en social innovation som utgör en finansieringsmodell för just social innovation? Är det möjligt att mäta "Social Impact"?
Peter Sebastian från Social Finance (Storbritannien) var först ut som talare. Han berättade på ett mycket förståeligt sätt, även för de icke invigda i finansens värld, om olika finansiella modeller som har tagits fram i Storbritannien. Där är socialt entreprenörskap en fråga som är prioriterad av regeringen. Som en följd av detta existerar det affärsmodeller som involverar regeringen, riskkapitalister och konsortium av sociala entreprenörer eller enskilda sociala entreprenörer. Ett exempel på en sådan affärsmodell i praktiken är att staten har möjlighet att köpa tjänster av sociala entreprenörer utan att förbinda sig till betalning innan den sociala entreprenören nått ett uppsatt resultat. Istället täcker riskkapitalister kostnaderna initialt. Vid uppnått resultat täcker regeringen kostnaderna och riskkapitalisterna får tillbaka sin insats samt gör en vinst. Enligt just den modellen använde man en komparativ metod att mäta resultat. Peter Sebastian gav ett exempel på reduceringen av återfallfrekvensen av dömda brottslingar. Där målet var att leverera bättre resultat än vad som tidigare hade gjorts. Den metoden ger en tydlig översikt över dels vilka sociala vinster som görs men också vilka kostnadsbesparingar som uppnås.
Värt att notera är att det är främst i samarbeten mellan sociala entreprenörer av väsentlig storlek den här modellen fungerar. Anledningen är framförallt att det krävs en rad olika punktinsatser för att kunna nå den här typen av mål.
Det som var ytterst intressant i Peter Sebastians presentation var hans syn på Social Finance som ett sätt att ändra den brittiska regeringens synsätt till ett mer resultatorienterat förhållningssätt även för sociala frågor.
Förmiddagen fortsatte sedan med trevliga och intressanta diskussioner vid bordet. Samt en intervju med Katarina Chowra, ordförande hos Economic Shift. Hon talade om vikten av att företag anpassar sig till de nya samhällsförändringarna och att även traditionella företag bör sikta högre än att bara dra in intäkter som kan räknas i ekonomiska termer. Bland annat nämnde hon Apple och Facebook, vars grundares drivkrafter varit social förändring. Flera spännande exempel gavs sedan av den sista talaren, Joe Ludllow från det brittiska forskningsinstitutet NESTA. Ludlow berättade om Big Society Capital som är en bank NESTA utvecklat med målsättning att förändra samhället. Seminariet avrundades därefter med en panel med de tre tidigare talarna samt Miguel Ganzo från JAK och Karl Lindqvist från Polstjärna som bidrog med ytterligare perspektiv från Sverige.
Efter en lärorik förmiddag lämnade jag seminariet inspirerad och med nya kunskaper.
Text: Madeleine Opira
Madeleine Opira är grundare av A Million Minds, en "solution think tank" - en tankesmedja som utvecklar bärkraftiga samhällslösningar med fokus på miljonprogrammens sociala infrastruktur. A Million Minds vision är att skapa ett jämlikt samhälle där individens möjligheter inte är beroende av varifrån hon eller han kommer eller var hon eller han bor.
Madeleine Opira har en Bachelor in Law ( Law with French Law and language) från Leicester University. Hon har även studerat juridik på L'Université de Strasbourg samt franska på Stockholms Universitet. Madeleine är även författare av boken Generation Integration. En ytterligare dimension som Madeleine arbetar med är perceptionsförändring av miljonprogrammen i sitt företag Ett Nytt Tänk.
Mejla gärna Madeleine: madeleine.opira@ettnytttank.se
