Organisation av Samhälleliga Initiativ i Sverige - OSIS
Samhällsentreprenörer agerar i en värld utan gränser mellan privat och offentligt, mellan marknadsstyrt och ideellt, stad och landsbygd, globalt och lokalt. Forskningsprojektet OSIS försöker förklara hur samhällsentreprenörer organiserar sig i denna gränslösa värld.
Ett privat företag har sin givna uppbyggnad. Samma sak gäller en offentlig myndighet.
Men en samhällsentreprenör med ambition att förnya samhället måste korsa många gränser och bryta upp invanda strukturer.
Om man utgår från att entreprenörskap handlar om att organisera resurser för att skapa nya värden är organiseringen av samhällsentreprenörskapet ett avgörande område att kartlägga. Hur organiserar sig samhällsentreprenörer för att använda sina resurser - i form av kapital, personal, engagemang - på effektivast sätt?
Det är vad forskningsprojektet Organisation av Samhälleliga Initiativ i Sverige, OSIS, ska ta reda på.
Projektledare är entreprenörsprofessorn Bengt Johannisson.
OSIS ambition är att lämna sitt akademiska elfenbenstorn och arbeta nära samhällsentreprenörerna. För att få bredd och många ingångar har OSIS samlat forskare och samhällsentreprenörer i tre regioner och universitet.
Totalt består OSIS av tio delprojekt som presenterar tio varianter av organisering av samhällsentreprenörer.
Länk till OSIS
Bygdebalans - ett verktyg för bygd i balans
Ett projekt på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som tar fram metoder för att analyser hur resurser - i form av pengar, energi, varor och tjänster - flödar in och ur en bygd. Målet med projektet är att ge stöd och arbetsmetoder till eldsjälar och lokala utvecklingsgrupper på landsbygden.
Det dolda samhällsentreprenörskapet
I Det dolda samhällsentreprenörskapet studerar Elisabeth Sundin, professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, offentlig verksamhet som ombildats till privata företag och ideell verksamhet som marknadsanpassats. Tidigare har Sundin forskat om småföretag och omvandling av den offentliga sektorns.
Entreprenörskap i skolan
En samhällsentreprenör vill förändra samhället. Men vad händer när samhället försöker skapa entreprenörer? Den frågan ställs av Carin Holmgren på Mälardalens högskola som följer åtta grundskole- och gymnasieklasser i Västra Götaland. I klasserna använder lärarlagen entreprenörskapet som pedagogik. Målet är att skapa företagsamma individer som i sin tur kan skapa innovationer och ett bättre samhälle.
Hållbara marknader
Hållbar utveckling och socialt ansvar är buzzwords inom näringslivet. Men vad betyder orden egentligen? Och vem bestämmer vad orden ska betyda på företagen. Det studerar delprojektet Hållbara marknader under ledning av Birgitta Schwartz på Mälardalens högskola.
I forskningsprojektet görs fallstudier av hur begreppen används på ett investeringsföretag och ett klädföretag.
Intraprenörskap och motstånd
Intraprenörer är entreprenörer som arbetar inne i traditionella organisationer. De får ofta spela rollen som förnyare när organisationer/företag ska genomgå stora förändringar. Men intraprenörernas drivkraft att förändra skapar oro och möter många gånger motstånd från medarbetare som ogillar eller känner sig hotade av förändringar.
Ett projekt på högskolan i Gävle studerar samspelet mellan intraprenörer och motstånd. Målet är att kunna förstärka förnyelsearbetet i organisationen. Studien genomförs tillsammans med ett livsmedelsföretag och en offentlig organisation i en liten mellansvensk region.
Månhusprojektet
Idén med att placera en röd stuga med vita knutar på månen är inte bara en tanke. Det har utvecklats till visioner om hur vi kan förändra världen och hur visioner kan realiseras.
Månhusprojektet drar med sin hisnande ambition naturligtvis till sig uppmärksamhet. Den uppmärksamheten använder stiftelsen "the House on the Moon foundation for mankind" för att lyfta fram egna och andras initiativ för en bättre värld. Stiftelsen jobbar med att uppmuntra samhällsentreprenörskap bland unga, nästa generation samhällsentreprenörer.
Karin Berglund på Mitthögskolan deltar aktivt i Månhusprojektets arbete men bedriver samtidigt en socialpsykologisk studie av projektet. Hon ställer frågan: Vad gör man när man gör samhällsentreprenörskap och hur skiljer det sig mot vanligt entreprenörskap?
Länk
Nätverket Samhällsförändring i Praktiken (SIP)
Det finns många likheter mellan forskare och samhällsentreprenörer. Samtidigt finns det en hel del skillnader.
Frågan är vilka likheterna och skillnaderna är. Samhällsförändring i Praktiken, SIP, är ett lokalt nätverk för samhällsentreprenör. Men hur organiseras verksamheten och initiativ inom SIP? Den frågan ställer sig ett forskningsprojekt på Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet.
Förutom att dokumentera och skapa insikt om den kreativa organiseringen av samhällsentreprenörer ska projektet göra jämförelser med sin egen högskolas utbildning, Enterprising & Business Developmen, och SIP:s utbildning för samhällsentreprenörer.
Ringar på Fruset vatten
Långfärsskridskoåkare kan också vara samhällsentreprenörer och skapa djupa skär långt bortom vinterisarna.
Skridskonätet är en sajt som rapporterar om isförhållanden och är ett samarbetar mellan långfärsskridskoåkare i norra Europa.
Sajten bygger på användarnas bidrag och kan jämföras med communities som Facebook eller Youtube. Användarna påverkar och påverkas av varandra. Indirekt påverkas samhället som räddningsorganisationer och länsstyrelser som i sin tur påverkar skridskoåkarna.
Rebecca Stenberg på Linköpings universitet ska i sitt projekt beskriva de olika aktörerna i Skridskonätet och hur de använder Skridskonätet.
Samhällsentreprenörskap för hållbar utvecklig
Det Naturliga Steget har 20 års erfarenhet av vad vi i dag kallar samhällsentreprenörskap i hållbar utveckling. Mälardalens högskola undersöker hur karlägger organisationens historia.
Under ledning av författaren och entreprenören Karl-Henric Robért började Det Naturliga Steget samarbeta med företag om hållbar utveckling. Stiftelsen har fört in hållbarhet i företagens strategiska utveckling. Den långa erfarenheten av samhällsentreprenörskap är fokus i projektet Samhällsentreprenörskap för hållbar utvecklig som drivs av Magnus Lindström på Mälardalens högskola.
Samhällsorganisering i tid och rum
Samhällsentreprenören förändrar form och utseende beroende på tid och rum. Förening med eldsjälar ena dagen och superentreprenörer i aktiebolag nästa.
Därför kan samhällsentreprenörerna vara svåra att studera och förklara. I forskningsprojektet Samhällsorganisering i tid och rum utvecklar entreprenörsprofessorerna Bengt Johannisson och Elisabeth Sundin metoder att använda vid forskning av samhällsentreprenörer.
Som forskningsprojekt har de turistmålet Astrid Lindgrens Värld och det sociala företaget Macken. Två olika företag som speglar olika sidor av samhällsentreprenörskapet och som kräver olika forskningsmetoder.
