Samhällsentreprenörskap och det civila samhället – exemplet Fryshuset
Fryshuset i Stockholm är det svenska samhällsentreprenörskapets fixstjärna. Äldst, bäst och framgångsrikast. Men vad händer när Fryshuset exporterar sina idéer och arbetsmetoder utanför de invanda miljöerna i Södra Hammarbyhamnen. Det ska Ersta Sköndal högskola ta reda på.
Den offentliga sektorn slänger allt oftare in handduken i arbetet med utsatta ungdomar. Det finns sällan några stora visioner om ungdomsarbete och om det finns idéer är de ofta svåra att omsätta i praktiken. Vanligtvis på grund av resursbrist.
Det betyder inte att engagemanget för unga människor har försvunnit. Tvärt om pågår en förnyelse men numera utanför den offentliga sektorns gränser.
KFUM/Fryshuset började redan 1984 med sin ungdomsverksamhet, i ett gammalt fryshus i Hammarbyhamnen i Stockholm, och räknas i dag till ett av de bästa exemplen hur det civila samhället kan lösa problem som offentlig sektor går bet på.
I dag är Fryshuset en mötesplats och samlingsplats för tusentals ungdomar. Där ungdomar kan kanalisera intressen som det inte finns utrymmen för någon annanstans. Och förnyelsen är ständigt pågående.
Men Fryshuset är inte bara en ideell verksamhet utan bedriver sin verksamhet över gränser mellan ideella organisationer, offentlig sektor och privat näringsliv. Deras arbetsmetoder och modeller har 25 års erfarenhet och fungerar.
Enkelt utryckt är Fryshuset idealet för samhällsentreprenörskap.
Åtminstone i sin invanda miljö. Men vilka grundläggande idéer bygger Fryshuset på och hur solid är Fryshusmodellen när den exporteras till andra städer i Sverige?
Det ska forskare på Ersta Sköndal högskola/KTH i Stockholm med Charlotte Engel som projektledare att ta reda på.
Länk till projektet här
