Nyheter

Samhällsentreprenörens Anatomi

Den här bakgrundsinformationen och definitionen på samhällsentreprenör är en sammanfattning på boken Tjäna Pengar och Rädda Världen av Erika Augustinsson och Maja Brisvall. För att få ett mer uttömmande svar är boken tjna-pengar-rdda-vrlden.jpgnaturligtvis ett bättre hjälpmedel.

För det första…

En samhällsentreprenör är en entreprenör med samhällsnytta och/eller samhällsförändring som mål. Samhällsentreprenörer godtar inte att företag bara har maximal vinst som mål utan anser att en entreprenör kan och ska agera inom ekonomi, samhälle och politik. Han/hon tycker att den offentliga sektorn är för stelbent för att lösa dagens sociala och ekonomiska problem.

Samhällsentreprenören går således ofta över gränser och bryter upp invanda strukturer.

 

Kärt barn med många namn

Eftersom fenomenet i sin nuvarande utveckling är relativt nytt så är benämningarna många: socialt entreprenörskap, hållbart entreprenörskap, socialt företagande, social innovation, publikt entreprenörskap, civilt entreprenörskap – och samhällsentreprenörskap. De olika benämningarna kan ha lite olika betydelse men som ett övergripande begrepp använder vi samhällsentreprenör.

Varför just nu?

Eldsjälar som vill förändra världen har det alltid funnits. Men det finns avgörande förändringar som skapat nya bättre förutsättningar för samhällsentreprenören.

Informationstekniken och digitaliseringen av media har gett oss en globaliserad värld. Orättvisor och katastrofer finns mitt framför oss samtidigt som tekniken gör det enklare för människor med kreativa lösningar på fattigdom, svält och miljöproblem kan nå ut.

För det behövs nya lösningar på nya problem. Offentliga institutioner har svårt att förnya sig och samhället är uppbyggt av sektorer för en annan tid med andra problem. Klimathot och globala orättvisor är inget som ett statligt verk i en nationalstat kan lösa. En globaliserad värld ger mångfald och diversifiering som tröga institutioner har svårt att hantera. 

 

Samhällsentreprenörens karaktär

Hur tänker samhällsentreprenörer och hur blir de som de är? Det finns givetvis inget enkelt svar. Samhällsentreprenörer är en brokig samling av individer som inte passar in i samhällets vanliga fack. Inte i vinstmaximerande företag och inte i trögrörlig offentlig sektor. Gemensamt med vanliga entreprenörer är att de på effektivast sätt vill använda begränsade resurser för att göra något nytt. Medan den vanlige entreprenören vill göra en ny produkt eller tjänst vill samhällsentreprenören göra något nytt som kan förbättra samhället.

Enkelt sammanfattat är samhällsentreprenörens verksamhet:

  • Idéburen och värderingsstyrd
  • Ska gå att skalas upp från lokal till global nivå
  • Förändrar strukturer i grunden
  • Återinvesterar vinsten.

 

Fyra varianter på samhällsentreprenör

Även om samhällsentreprenörerna är en brokig samling så håller det på att utkristalliseras fyra versioner av samhällsentreprenörer. Gemensam för åtminstone tre av dem är att de använder gamla organisationsformer på nytt sätt.

Det nya näringslivet är entreprenörer som driver företag med företagens alla verktyg men med en social, humanitär eller ekologisk idé som grund. Ofta driver de företag inom miljöteknik eller miljötjänster och benämns som hålbara entreprenörer. De vet att världens resurser inte är oändliga och anser att ansvarstagande lönar sig. Svenska exempel är energibolagen O2 och GodEl.

I Den nya Offentligheten finns de sociala entreprenörerna som utmanar den tungrodda offentliga sektorn. De driver företag med syfte att arbeta med människor i utanförskap. Antingen i företagsform eller via ideella organisationer (NGO:er).

Gratistidningen Situation Stockholm jobbar med tidningen som bas för att i flera steg slussa ut hemlösa till ett mer normalt liv i samhället.

Företaget Basta ägs och drivs av före detta missbrukare med mål att skapa ett bättre liv för före detta missbrukare. Ett verktyg som företaget använder är socialekonomiskt bokslut som räknar på samhällsvinsten som blir av att Bastas anställda förblir drogfria. Basta betonar dock att man är ett företag som omsätter miljonbelopp, inte en social verksamhet.

De nya NGO:erna är ideella organisationer som använder sig av företagens logik för att öka effektiviteten och nyttan i verksamheten. Det går på tvärs mot de traditionella ideella rörelserna, inte minst i folkrörelse-Sverige, som ofta har problem med affärstänkandet.

Hand in Hand, med förre ABB-chefen Percy Barnevik som rådgivare, driver biståndsverksamhet som en inkubator för entreprenörer i fattiga länder. Den huvudsakliga verksamheten är mikrolån till kvinnor i framför allt södra Indien.

Frälsningsarméns butikskedja Myrorna omvandlades, under ledning av nye vd:n Johan Oljequist, efter millennieskiftet från en ekonomiskt nedgången verksamhet till en modern affärsdriven butikskedja. Affärstänkandet finns i alla led vilket ger ett stabilt Myrorna som ger vinst till Frälsningsarméns sociala arbete.

Slutligen finns Hybriderna som är en mix av alla organisationsformer. De vandrar fritt mellan strukturer och modeller, de vill gärna tjäna pengar på sina företag men är stenhårda på att de ska göra samhällsnytta. Ofta är de unga människor som växte upp när det svenska Folkhemmet krackelerade. I dag anser de att om de ska påverka samhället är det enklast i företagsform.

Björn Söderberg startade företaget Watabaran i Nepal där man samlar skräp för att tillverka julkort som säljs i Sverige. Det löser ett lokalt sopproblem, ger bättre ekonomi för nepaleserna och kanske förändrar sättet att tänka i både Nepal och Sverige. Samtidigt är det ett vinstdrivande företag.

Klädföretaget Dem Collective i Göteborg är ett annat exempel. Företaget tillverkar t-shirts på en fabrik på Sri Lanka där de anställda får ”levnadslöner” i stället för minimilöner. Tyget kommer från lokalt odlad ekologisk bommull. De håller föreläsningar på Sri Lanka och sprider sina idéer om rättvisa löner och ekologiskt tänkande för att på så sätt sprida sina idéer vidare.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *